Bedrägeri är termen för ett förfarande då någon avsiktligt vilseleder någon annan att underlåta eller företa något till skada för offret, och som ofta är till gärningsmannens egen vinning. De allra flesta rättssystem idag erkänner bedrägeri som ett brott.
Den precisa definitionen varierar dock från rättssystem till rättssystem. Gemensamt för de olika rättssystemen är dock att endast uppsåtligt vilseledenda är belagt med straff. Vilseledandet, som definierar begreppet, kan ske på många olika sätt. Exempel är genom en manipulerad kassaapparat eller våg.
En av de mest förekommande typerna av bedrägerier är så kallade investeringsbedrägerier. Investeringsbedrägerier tar ofta form genom att bedragaren skickar ut falska fakturor. Även phishing, pharming, skimming och det omtalade Nigerabrevet är vanliga.
Något annat som är gemensamt för de olika bedrägerierna är just vinningen för gärningsmannen. Bedrägerier kan utföras av både fysiska och juridiska personer, men det är dock endast fysiska personer som kan straffas. Om en juridisk person varit bedräglig, kan ofta styrelsens ledamöter, eller andra som varit delaktiga, bestraffas som de vore gärningsmännen.
I alla dessa kategorier, krävs det för att det ska anses vara brottsligt, att personen har agerat uppsåtligt oärligt samt att denne har handlat med avsikten att göra en vinst för sig själv eller för någon annan, eller tillfoga en förlust, eller risk för förlust, för offret.
Läs mer om bedrägeri ur ett svenskt perspektiv på www.bedrägeri.nu.